Ann-Sofi Backgren

Sagt och skrivet

BÀsta högstadieelever, lÀrare och övrig personal

 

 

Otroligt men sant sÄ har tiden Ànnu en gÄng runnit ivÀg och vi har kommit till vÄravslutningen. Ett skolÄr passerar förbi sÄ snabbt, idag har ni glömt hur ni lÀst till prov, eller hur ni kanske borde ha gjort det, hur ni sprungit coopertest eller hur ni varit trötta pÄ morgonen. Ni minns bara de roliga stunderna och idag vÀntar ni sÀkert alla pÄ sommarlovet och friheten, att mera fÄ bestÀmma över er egen tidtabell. Men friheten betyder ocksÄ ansvar för sina egna gÀrningar. En del av er planerar kanske att försöka tjÀna en slant pÄ nÄgot sommarjobb för att sen köpa nÄgot ni önskar eller kanske resa nÄgonstans. Vi Àr ju sÄ olika, bÄde som elever och som vuxna, alla Àr vi unika pÄ vÄrt eget sÀtt, det finns inte nÄgon annan som just du. DÀrför Àr det viktigt att man kan acceptera varandras olikheter, lÄt alla fÄ vara sin egen och mobba ingen för att man Àr olikhet. Bli bÀst pÄ kamratskap istÀllet. Man kan ocksÄ bli populÀr som god kamrat. Visst skulle det kÀnnas bÀttre att veta att man Àr den omtyckta kamraten Àn nÄgot annat. DÀrför hoppas jag nu nÀr sommaren kommer att ni alla skall ta hand om varandra, stÀng inte ut nÄgon, lÄt alla fÄ vara med i gÀnget.

 

Högstadiet har valt som slogan Individen i centrum. Ni elever ska veta att ni har en bra högstadieskola, ni har lĂ€rare som bryr sig om er, som vill er vĂ€l, ni har fina nyrenoverade utrymmen med musiksal, danssal, bildkonstsal, fotolabb mm, ni har en modern skola . Alla kanske inte förstĂ„r att tĂ€nka sĂ„ nu genast men sen nĂ€r ni blir vuxna och ni ser tillbaka pĂ„ er högstadietid, ja dĂ„ kommer ni att förstĂ„ hur viktig er tid var i högstadiet, det var dĂ€r ni vĂ€xte till er och det var dĂ€r ni la grunden till vart ni sen siktade i livet. 9:orna hĂ€r idag befinner sig i just den situationen att ni skall ta steget vidare. Jag tror inte ni skall behöva kĂ€nna er stressade om ni inte vet Ă€nnu riktigt vad ni vill bli, jag sjĂ€lv brukar sĂ€ga att Ă€nnu vet jag inte vad jag skall bli nĂ€r jag bli stor, men jobb har jag haft hela tiden. Livet i sig Ă€r en enda utvecklingsfas och det kan hĂ€nda att ni kommer att studera flera gĂ„nger och jobba med mĂ„nga saker men ingenting Ă€r bortkastat, ni kommer att lĂ€ra er nya saker för varje gĂ„ng och för varje gĂ„ng tar ni ocksĂ„ ett steg vidare pĂ„ er egen utvecklingsstege. Egentligen brukar jag rekommendera bara tvĂ„ saker för dagens ungdom, lĂ€r er sprĂ„k och lĂ€r er att umgĂ„s och förstĂ„ andra kulturer.  Om jag sjĂ€lv lever idag nĂ„gorlunda internationellt sĂ„ tror jag att mĂ„nga av er kommer att leva Ă€nnu mera internationellt. Att kunna sprĂ„k öppnar dörrar till mĂ„nga möjligheter och att kunna umgĂ„s och förstĂ„ andra mĂ€nniskor frĂ„n andra kulturer kommer ocksĂ„ att leda till nya spĂ€nnande saker. PĂ„ mĂ„nga jobb idag men ocksĂ„ i framtiden ingĂ„r internationell samverkan i nĂ„gon form. Jag har sjĂ€lv varit ute i Europa i 10 Ă„rs tid och sĂ„ mycket jag lĂ€rt mig, nĂ„got som jag inte behövt lĂ€sa mig till alla gĂ„nger utan jag har lĂ€rt mig av andra mĂ€nniskor frĂ„n andra lĂ€nder och kulturer och genom att vistas just bland dem eller pĂ„ nya platser. Jag mĂ„ste nog medge att det Ă€r mycket mer spĂ€nnande att stĂ„ pĂ„ vulkanen Etna pĂ„ Sicilien och kĂ€nna att det brĂ€nns under fötterna Ă€n att lĂ€sa om den i geografin eller att fara pĂ„ safari i Afrika och titta pĂ„ lejonet som stryker sig lĂ€ngs med bilen eller att i vara pĂ„ nĂ„got möte i Europa just i den salen dĂ€r freden i Westphalen, efter 30-Ă„riga kriget, skrevs under 1648 i OsnabrĂŒck i Tyskland. Ja, Europa och vĂ€rlden utanför vĂ„r bygd Ă€r intressant och ni Ă€r definitivt en del av morgondagens Europa. Men en hembygd Ă€r alltid en hembygd och för att man skall kunna kĂ€nna sig trygg i sig sjĂ€lv Ă€r det viktigt att veta sina rötter, dĂ€rför kommer nog er barndomsbygd och just denna högstadieskola att finns med er genom livet. Ta dĂ€rför vara pĂ„ tiden Ă€r.

 

Med andra ord, ta hand om er sjÀlva, bli en god vÀn, var inte rÀdd för utmaningar och ha ett riktigt skönt sommarlov!

Petalax, den 30 maj 2009

 

SÄ mycket mera Àn ett mandat

 

 

Söndagen den 7 juni Àr det europaparlamentsval. Förhandsröstningen börjar den 27 maj sÄ nedrÀkningen har börjat. Som kandidat skulle jag gÀrna vilja vara överallt, möta folk, potentiella vÀljare och diskutera hur viktigt det kommande EU-valet Àr, men dygnet vill inte riktigt rÀcka till. För finlandssvenskarna Àr det inte enbart ett mandat som hÀnger pÄ spel, det Àr sÄ mycket mer. DÀrför vill jag uppmÀrksamma er alla pÄ att er röstningsaktivitet betyder sÄ mycket mera i förlÀngningen. Ett sfp-mandat ger oss ett existensberÀttigande som minoritet pÄ den europeiska arenan. Vi sitter med bland de bord dÀr de framtida besluten fattas. Elisabeth Rehn, Astrid Thors och Henrik Lax har gjort en stor insats i den liberala gruppen. Tillsammans med andra liberaler i Europa har de samverkat för de Àrenden som vi, Sfp:are, tycker Àr viktiga att lyfta fram och pÄverka pÄ den europeiska agendan.

 

Till sin hjÀlp har en europaparlamentariker en stab runt omkring sig. Under Ärens lopp har Sfp-EU-mandatet kunnat erbjuda ocksÄ intressanta arbetsplatser i Bryssel och Strassbourg.  DÀrtill har Svenska kulturfonden finansierat praktikantplatser för finlandssvenska ungdomar till sfp-parlamentarikerns stab. Detta har möjliggjort att mÄnga finlandssvenska ungdomar under Ärens lopp kunnat Äka till Bryssel och befinna sig i hÀndelsernas centrum. Men inte nog med detta. Varje Är kan en europaparlamentariker bjuda in 100 personer till Bryssel för att bekanta sig med EU-institutionerna. Sedan 1995, nÀr Elisabeth Rehn Äkte ivÀg, har dÀrför mÄnga finlandssvenskar haft möjligheten att pÄ ort och stÀlle i Bryssel erhÄlla ny kunskap om arbetet i EU-parlamentet, EU-kommissionen mm.

 

Oberoende av vad mĂ„nga tycker om EU sĂ„ Ă€r Finland EU-medlem. Vi Ă€r en del av detta samfund, lĂ„t oss dĂ„ ocksĂ„ sitta med dĂ€r det hĂ€nder. Om man inte syns och hörs sĂ„ finns man inte. Jag har stĂ€llt mig till förfogande för att mitt intresse för europafrĂ„gor och minoritetsfrĂ„gor vĂ€xt sig allt större under Ă„rens lopp. Genom det europeiska förtroendeuppdraget jag innehar via Österbottens förbund har jag nu under flertalet Ă„r varit pĂ„ ”prao” ute i Europa. Jag har byggt nĂ€tverk och kontakter och fĂ„tt insikt om den internationella agendan. DĂ€rför Ă€r det pĂ„ fullaste allvar jag stĂ€ller mig till förfogande.  Nu hĂ€nger det inte lĂ€ngre pĂ„ oss kandidater, nu hĂ€nger det pĂ„ er, vĂ€ljare.  Ett sfp-mandat betyder sĂ„ mycket mer i förlĂ€ngningen.

 

Invigning av vÀrldsarvsinfopunkt och Strandsgummans bod i Molpe; lördag den 9 maj 2009

 

 

BĂ€sta bybor, kommunala representanter, representanter för Österbottens Turism, företagaren Elvi Kilvik och alla andra nĂ€rvarande

 

VÀlkommen till platsen som historiskt sÀtt brukar beskrivas som pulsen vid strömmen. Molpe Àr sedan gammalt en fiskeby och byn livade alltid upp till sommaren, hÀr möttes folk vid havet och pulsen steg. Idag Àr Molpe fortfarande en kustby och fisket Àr mera hobbybetonat men fortfarande Àr pulsen vid strömmen hög sommartid och en viktig mötesplats. HÀr möts bybor, simstrandsbesökare, mat- och glasskonsumenter, sommarstugeÀgare, dansbesökare, turister med flera. Med andra ord Àr denna plats sommartid en plats dÀr gammal som ung möts, lokala som mera lÄngvÀga gÀster.

 

Molpe och kommunen placerade sig i början av 1990-talet pÄ Finlands karta som platsen dÀr Finlands första vindkraftspark finns. I och med denna placering satsades det lokalt pÄ att kunna erbjuda mera service vid Strömmen och Äret runt restaurangen Strand-Mölle byggdes. Sedermera har Molpe ungdomsförening pÄ andra sidan bron satsat pÄ sitt omrÄde, Molpe byarÄd har satsat pÄ bastu och bÀttre omklÀdningsrum till omrÄdet, Àven kommunen har varit med i dessa satsningar. DÀrtill har Molpe Strömsbron som byggdes 1957 breddats denna vÄrvinter och en cykel- och gÄngbana Àr pÄ gÄng. OcksÄ byn i sig har dragit sig ner till havet, nya egnahemshus och radhus har byggts nÀrmare havet.

 

Att bli en del av ett vÀrldsarv var ingen kort process. Inte heller nÄgon lÀtt uppgift. Det Àr fÄ förunnande som kommer sÄ lÄngt i denna process. Man skall helt enkelt vara bÀst pÄ nÄgonting, enastÄende.  Man brukar jÀmföra med ett Nobelspris i natur och det kanske sÀger en hel del.

FrÄn och med sommaren 2006 finns Kvarkens skÀrgÄrd pÄ UNESCOS lista över vÀrldsarv. Det var Unescos vÀrldsarvskommitté som vid sitt Ärsmöte i Vilnius i juli 2006 godkÀnde att Kvarkens skÀrgÄrd införs pÄ listan över unika vÀrldsarv.  FrÄn tidigare finns sex stycken kulturarv pÄ vÀrldsarvslistan frÄn Finland men Kvarkens skÀrgÄrd Àr Finlands enda geologiska vÀrldsarvet. Kvarkens skÀrgÄrd Àr en utvidgning av Höga Kustens vÀrldsarvsomrÄde i Sverige. Tillsammans bildar de en enastÄende geologisk helhet, dÀr landhöjningsfenomenet prÀglar landskapet pÄ ett unikt sÀtt.

Nu nÀr vi kommit sÄ hÀr lÄngt pÄ en högt uppsatt lista, ligger utmaningen i att ta hand om detta vÀrldsarv men framförallt att fÄ den lokala befolkningen, kommuninnevÄnarna och nÀrregionen, gammal som ung, att inse betydelsen av denna utmÀrkelse. Jag tror att mÄnga bara ser stenar framför sig i vÄr skÀrgÄrd och stenar har vi alltid haft, det Àr nÄgot vi Àr van vid, att kunna se det enastÄende i dessa stenar blir utmaningen. Utmaningen ligger ocksÄ i att fÄ kommuninnevÄnarna att kÀnna sig stolta över vÀrldsnaturarvet och bli goda vÀrldsarvsnaturambassadörer.

I detta arbete Ă€r en informationspunkt en viktig del. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att det finns företagare som tar till sig möjligheten att utveckla produkter i andan av ett vĂ€rldsarv. HĂ€r, idag, har vi en god kombination av dessa element. Jag har dĂ€rför glĂ€djen att hĂ€lsa företagaren Elvi Kilvik vĂ€lkommen till pulsen vid Strömmen. Det Ă€r hon som stĂ„r bakom ”Strand Gummans Hantverk och Grönsaker” och i samarbete med Forststyrelsen och mĂ„nga andra företagare och organisationer kan vi erbjuda nĂ„got nytt vid Strömmen inför denna sommarsĂ€song.

Jag vill dÀrför önska företagaren Elvi Kilvik mycket lycka till med ditt företag och jag hoppas att pulsen vid strömmen skall stiga Ànnu mera denna sommar sÄ att du och dina samarbetspartners kan ha stor nytta av denna plats i er verksamhet. Med dessa ord förklarar jag Strand Gummans hantverk och Grönsaker öppnad. Jag hoppas att vÀrldsarvsinformationen ocksÄ skall tas vÀl emot av sÄvÀl lokala som lÄngt ifrÄn komna gÀster. Lycka till!  

 

Ordförande, bÀsta partidag

 

 

Vi mÀnniskor genomgÄr olika utvecklingsfaser, bÄde personligt och professionellt. Jag har lÀnge jobbat med landsbygds- och regionutveckling och med finlandssvenska utbildnings- och kulturfrÄgor, men nÀr Finland blev EU-medlem steg jag ocksÄ in pÄ den internationella arenan. Jag steg först in i EU-projektvÀrlden och sedan steg jag in som förtroendevald i en europeisk organisation. Styrelsemedlem blev jag 1999 och sedan september 2001 Àr jag viceordförande. Under Ärens lopp har jag skapa mÄnga kontakter ute i Europa. Detta engagemang har gett mig mersmak och kanske dÀrför Àr jag ocksÄ kandidat till europaparlamentet.

 

Vi jobbar och lobbar för Europas grĂ€nsregioner och just i dessa grĂ€nsregioner finns ocksĂ„ minoriteter. Finlandssvenskarna Ă€r ocksĂ„ en minoritet och jag Ă€r en av dem men mĂ„nga minoriteter har det inte vĂ€l, flera av dem har det mycket illa stĂ€llt. I mars mĂ„nad var jag till Stockholm pĂ„ uppdrag av lĂ€nsstyrelsen i VĂ€rmland och höll ett föredrag för den ungerska minoriteten i RumĂ€nien. De var mycket intresserad av den finlandssvenska modellen. Jag berĂ€ttade bla om vĂ„r lagstiftning, om hur vĂ„ra sprĂ„kliga strukturer Ă€r uppbyggda sĂ„som sprĂ„kförhĂ„llanden i vĂ„ra kommuner, kultur- och utbildningsautonomin, Nylands brigad, BorgĂ„ stift och rent praktiskt hur ett styrelsemöte pĂ„ Österbottens förbund gĂ„r till, men svenska och finska föredragningslistor samt med simultantolkning vid vĂ„ra fullmĂ€ktigemöten. Man kan sĂ€ga att mina vĂ€nner frĂ„n RumĂ€nien gjorde stora ögon. Med detta som exempel vill jag lyfta fram att vi ocksĂ„ som finlandssvensk minoritet kan hjĂ€lpa och stöjda andra minoriteter. SjĂ€lv fick jag en inbjudan till Transylvanien i RumĂ€nien till deras minoritetskonferens 2010. Som minoritet kan vi bĂ„de ge och ta, lĂ„t om oss sĂ„ldes samverka tillsammans. Genom europeiskt volontĂ€rsarbete, projekt och samverkan pĂ„ europeiska arenor kan vi bidra till att förbĂ€ttra olika minoriteters situation Inte bara i Europa utan ocksĂ„ i vĂ€rlden i övrigt. Kanske till och med Henrik Lax kunde fĂ„ en ny roll i detta sammanhang.

 

 

 

 

-->